Jordens och Livets Historia

När jag var liten älskade jag dinosaurier och förhistoriska djur. Jag tyckte också om att teckna dem. Med tiden minskade intresset till förmån för människans och världens historia. Men jag hade tänkt dela med mig av en liten sammanfattning utav jordens utveckling, som började för ungefär fem miljarder år sedan. Allt som hände efter Prekambrium för ungefär 570 miljoner år sedan kan jag så gott som utantill.

Det man ska komma ihåg med jorden och livet är att det under den absolut största delen av livets utveckling inte hände särskilt mycket. Livet uppstod för ungefär fyra miljarder år sedan i form av de första primitiva encelliga bakterierna och algerna. Under tre miljarder år utav fyra miljarder år hände nästan ingenting, mer än att nya former av encelliga organismer uppstod. Det är först den sista fjärdedelen, och kanske egentligen de sista femhundra miljoner åren, som den största utvecklingen skett. Dinosaurierna kom precis i slutet i jämförelse, och då levde de ändå för 65 miljoner år sedan.

Jorden bildades för ungefär fem miljarder år sedan utav dammoln och partiklar i solsystemet som så småningom trycktes ihop mer och mer av gravitationen och blev till vårt solsystems planeter. När stoftet smälte samman till planeter pressades atomerna så hårt att en kärnreaktion utlöstes. Denna explosionen tände solen i flammor. Solen brinner fortfarande än idag.

För ungefär fyra och en halv miljard år sedan var jorden helt obeboelig. Temperaturen var flera tusen grader varm och det fanns varken liv, luft, vatten eller land. Jorden täcktes av lava och giftiga gaser som spyddes ut ur jordens inre. Så småningom bildades månen av de sista dammolnen. Efter att den första giftiga atmosfären bildats började vattenånga bildas som formade moln. Molnen blev så småningom till regn. Under hundratals miljoner år regnade det nästan hela tiden, vilket gjorde att jorden började kylas av och de första sjöarna och vattendragen bildades. När jordens temperatur sjunkit till 940 grader bildades den så kallade “Ursprungliga soppan.” Det var formationer av organiskt material som allt liv härstammar ifrån. Denna soppa samlades i kolonier i de få sjöar och vattendrag som fanns.

För 4,3 miljarder år sedan kom det första vattnet på jordens yta. Jorden var då 340 grader varm och hade slutat glöda. Jordens yta sedd från rymden såg ut som en helt grön planet. Det fanns varken land eller rena hav, enbart en grön soppa som täckte jorden. För knappt fyra miljarder år sedan kom de första formerna av liv, i form av alger som samlades i instängda källor av vatten. Jordens yta var vid det här laget över 200 grader varm och ännu fanns inga hav. Jorden var fortfarande grön och täckt av en soppa, utan vare sig land eller vatten. Ett dygn var bara fem timmar på den tiden.

För knappt fyra miljarder år sedan började oceanerna sprida sig och rensas mer och mer från all grön sörja. De första kontinenterna flöt upp till ytan i form av svarta, heta öar. Jordens medeltemperatur var knappt sextio grader och dygnet hade blivit sex timmar långt.När fler och fler svarta obeboeliga öar flöt upp till ytan började ett bälte vid ekvatorn svärma av järnformationer och stoft som senare skulle forma fler landmassor och kontinenter.

För 2,8 miljarder år sedan inträffade den första istiden där Antarktis ligger idag. Jordens medeltemperatur hade sjunkit till tio grader och flera superkontinenter hade bildats, fortfarande helt obeboliga.

För 2,5 miljarder år sedan kom det första massutdöendet. Alla hav på hela jorden rostade och blev blodröda. Ökningen av syret i atmosfären förgiftade nästan allt liv på jorden. Allt fick ett abrupt slut för 2,4 miljarder år sedan då hela jorden frös till is. Medeltemperaturen var då femtio minusgrader och alla hav frös till is. Jorden såg vid det laget ut som en snöboll och det enda liv som fanns kvar befann sig långt under havsisen. För ungefär två miljarder år sedan blev jorden varmare och all is smälte. Då hade dygnet hunnit bli fjorton timmar långt och medeltemperaturen var ungefär femton plusgrader. Men vattnet var fortfarande rött och rostigt. Samtidigt började långsamt atmosfären repareras. De första mångcelliga livsformerna utvecklades.

För 1,9 miljarder år sedan utvecklades eukaryoterna – de första livsformerna med en cellkärna. Därmed började encelliga djur med avancerade celler uppstå, samtidigt som mångcelliga djur också spreds. De flesta livsformer som finns idag är eukaryoter. För 1,8 miljarder år sedan hade jorden återhämtat sig och haven hade blivit blåa. Superkontinenter började bildas.

Nya grupper av ekosystem och bakterier uppstod. Bland annat den första fungin – växternas föregångare. Det är här som utvecklingen av djur och växter går åt olika håll. Så småningom uppstod stomatoliterna, algerna och de första livsformerna på land i form av fungi. För 1,1 miljard år sedan utvecklades sexuell fortplantning inom vissa livsformer. Innan dess hade de bara delat sig. Samtidigt började de första fotocyntetiska livsformerna kolonisera land.

För 750 miljarder år sedan började haven rosta igen. Livet började kvävas. Därefter kom den tredje istiden, då jorden återigen frös till is och medeltemperaturen blev 50 minusgrader. För 650 miljoner år sedan uppstod de första djuren. Kort därefter kom den fjärde istiden och jorden blev återigen en bottenfrusen snöboll. För 570 miljoner år sedan frös polerna till is. Detta var den femte istiden. För omkring 570 miljoner år sedan utbröt den avaloniska explosionen. Livet exploderade i form av nya, mångcelliga djur. Därefter kom den sjätte istiden, då polerna frös igen.

För 520 miljoner år sedan började Kambrium. Prekambrium var äntligen över. Allt som kommer här kan jag utantill. Ett dygn var vid det här laget 21 timmar och jordens medeltemperatur låg runt 27 grader. De första trilobiterna uppstod. Detta var en tid då leddjuren – alltså djur med flera ben och hårt skelett utanpå kroppen, härskade. Trilobiterna var de första djuren med ögon. Kort därefter började de leva sida vid sida med ortoceratiter – de första bläckfiskarna. Ortoceratiter kännetecknades av bläckfiskliknande kroppar, med en snäcka på huvudet. Vissa arter blev gigantiska, både av trilobiter och ortoceratiter.

Efter Kambrium kom Ordovicum för ungefär 480 miljoner år sedan. De första leddjuren i form av insekter började då flyga ovanför vattenytan, samtidigt som havsskorpioner utvecklades. Tidiga fiskar utan fenor och käkar. började formas i havet. För 445 miljoner år sedan började Silur. Det var då vissa fiskar utvecklade pansar och började simma upp på land. Fortfarande hade de inte utvecklat käkar. Insekter som trollsländor, växter såsom fräkenväxter, lavar och mossor började kolonisera land. Omedelbart började skorpionerna och de andra leddjuren bli mindre.

Under Devon, för omkring 400 miljoner år sedan, uppstod de första fiskarna med käkar. De första hajarna och broskfiskarna, samt de första pansarfiskarna tog form i haven. Vissa käkfiskar blev gigantiska och kunde utan problem äta upp en liten haj. I slutet av Devon kom de första träden på land. Ungefär samtidigt utvecklade vissa fiskar ett amfibiskt beteende. De klev upp på land och utvecklades till groddjur. Groddjuren var de första ryggradsdjuren som kunde gå på land. Nu var det ombytta roller. Leddjuren var små och obetydliga, medan de stora groddjuren åt dem.

För 360 miljoner år sedan började Karbontiden. då hela jorden var täckt av tropiska regnskogar, med ormbunksliknande träd som kunde bli över femtio meter långa. Koldioxidhalten var så hög att ett enda blixtnedslag kunde orsaka en explosion. Amfibierna fortsatte frodas. I djunglerna härskade dock leddjuren. Spindlar stora som människohuvuden, trollsländor med över en meter mellan vingspetsarna, tusenfotingar långa som bilar. Detta var en grym värld. I deras skugga utvecklades ur amfibierna de första reptilerna. Reptilerna lade hårda, färgiga ägg med färdigutvecklade ungar istället för yngel inuti. De var inte beroende av att återfukta sig i vatten, utan hade hårda, tåliga fjäll på kroppen.

För 290 miljoner år sedan började det bli svalare och torrare på jorden. Karbon gick över i Perm och Segelödlorna härskade. Segelödlor var reptiler som till exempel Dimetrodon. En ny köttätande best med stort segel på ryggen. Dessa segelödlor var inte som andra reptiler. De hade börjat utveckla egenskaper som påminde om däggdjur. Öknar och barrskogar bredde ut sig i de torra landskapen. Amfibiernas tid var förbi och de däggdjursliknande kräldjuren skulle börja härska. Segelödlorna utvecklades så småningom de jordens härskare – Dessa däggdjurslika reptiler kallade syapsider och fanns i form av både köttätare och växtätare. Många av dem hade hår på kroppen och en nos, precis som däggdjur. Vissa hade betar. Däggdjursödlor som Estemenosuchus, med sina nancksköldar och betar, var några av dessa hybrider mellan reptiler och däggdjur. Några andra var syapsiderna. Somliga var stora och skräckinjagande, medan andra var pyttesmå. Men öknarna bredde snabbt ut sig och naturkatastrofer började utgöra ett hot mot dessa monster. För 250 miljoner år sedan dog 95 procent av allt liv ut, efter ett omfattande vulkanutbrott som förgiftade atmosfären. Värst drabbades haven. Trots detta skulle syapsiderna härska i några årmiljoner till.

För 245 miljoner år sedan började Trias. Den tid då kräldjuren skulle ta över haven, luften och landen. I skuggan av synodonter och andra arter av syapsider levde Euparkeria – en ödla som kunde springa på två ben. Euparkeria var förfadern till alla dinosaurier. I samband med Trias hade alla jordens kontinenter smält samman och bildat en enda superkontinent – Pangea.

För 230 miljoner år sedan uppstod de första dinosaurierna. De var små köttätare som sprang på två ben. Några av dem var Coelophysis och Herrerasaurus. De levde sida vid sida med Placerias – en av de sista arterna av syapsider. Jordens klimat växlade ständigt mellan torrperioder och våtperioder. I haven härskade andra former av gigantiska kräldjur och i luften uppstod de första små flygödlorna. Dinosaurierna var fortfarande ganska sällsynta. I deras skugga uppstod de första däggdjuren, som utvecklats ur små cynodonter. Ett exempel var Megasostrodon – små pälsklädda musliknande djur som lade mjuka ägg. Kloakdjur var de första däggdjuren. Dessa lägger ägg och finns idag bara kvar i Australien. Exempelvis myrpiggsvinet och näbbdjuret. Därefter utvecklades pungdjuren, och så småningom moderkaksdjur. Men de var alla små och levde i skuggan av dinosaurierna. I slutet av Trias började prosauropoderna dyka upp – växtätande dinosaurier som var föregångarna till långhalsarna (sauropoder). Ett exempel var Plateosaurus.

För 210 miljoner år sedan började Jura. Pangea började spricka upp i nya kontinenter. Dinosaurierna blev bara större och större och tropiska barrskogar bredde ut sig över världen. I slutet av djura, för omkring 155 miljoner år sedan, var livet som mest spektakulärt. Köttätarna, som Allosaurus, blev elva meter lång och fyra meter hög. Men deras byten blev ännu större – Långhalsarna – de växtätande sauropoderna var jordens jättar. Apatosaurus, tidigare kallad Brontosaurus, kunde bli nästan tjugo meter lång och Diplodocus kunde bli trettio meter lång. Samtidigt fanns en annan familj sauropoder, som var högre. Brachiosaurus – en långhals som var tolv meter hög och tjugofem meter lång. Denna gigant kunde nå upp till trädkronor som ingen annan dinosaurie fick tag på.

Taködlorna var bepansrade växtätare. Den största hette Stegosaurus – tolv meter lång och med sina skräckinjagande ryggplattor. Samtidigt hade den fyra sylvassa spetsar som den kunde såra både köttätare och växtätare dödligt med. Denna bjässes hjärna var dock inte större än en valnöt.

Detta var verkligen jättarnas tid.

Krita var den sista och längsta av dinosauriernas tidsåldrar. Denna period började för 130 miljoner år sedan. Flera nya grupper av dinosaurier uppstod. Dromeosaurierna var olika arter av små, snabba och intelligenta köttätare som jagade i flock. De var kända för att ha en stor sylvass krokig klo som de kunde fälla upp för att slakta sitt byte. Några arter var Utahraptor – som var sex meter lång. De flesta var betydligt mindre. Deinonychus var två meter lång och brukar i filmer ofta blandas ihop med sin mindre släkting Velociraptor. Under Krita fortsatte kontinenterna att spricka upp samtidigt som alltfler arter uppstod.

Carnosaurier var en ny grupp stora köttätande dinosaurier, betydligt mer massiva och muskulösa än allosaurier. Samtidigt blev sauropoderna mindre.

En ny grupp dinosaurier – iguanodintider, så som Iguanodon och Maiasaura, var växtätande dinosaurier som tuggade sina växter de åt. De var utrustade med en vass klo på frambenen som de kunde attackera rovdinosaurier med. Deras munnar var formade som fågelnäbbar. Så småningom kom även lambeosaruer och hadrosaurier – anknäbbar. Den mest kända var Parasauropophus som kunde skicka ljudsignaler från sin stora båge på huvudet. Lambeosaurus var en annan anknäbb. Andra exempel var mutaburasaurus, anatotitan, som levde i slutet, också förstås den stora edmontosaurus. Dessa ganska söta fredliga växtätare hade inte mycket att komma med när en rovdinosaurie dök upp.

Några av de mest intressanta dinosaurierna var noshornsödlorna, kända för sina nacksköldar, näbbar och horn. Den första arten hade inga horn alls. Den kallades för Protoceratops. Med tiden utvecklades mer utrustade och större arter, såsom Styrakosaurus, Triceratops och Torosaurus. Sedan fanns det förstås de vandrande pansarvagnarna – ankylosaurierna – klumpiga växtätare med en stenhård klubba längst ut på svansen, med vilka de kunde krossa ben på rovdjur. De hade tunga pansar på ryggen och fungerade lite som vandrande stridsvagnar. Euplocephalus och Ankylosaurus var de mest kända och största av dem. I slutet av Krita kom de första lövträden och de första blommorna. Samtidigt började fåglarna spridas i olika arter.

Sist men inte minst hade vi theropoderna – en ny grupp rovdinosaurier, kända för sina kraftiga käkar, sina mycket små armar, med endast två klor, och sina kraftiga låt och långa svansar. Albertosaurus och Tyrannosaurus var några exempel.

Tyrannosaurus Rex framträdde för 68 miljoner år sedan och levde sida vid sida med djur som Dromeosaurus, Torosaurus, Triceratops, Anatotitan och Ankylosaurus. Dessa fem arter var några av de sista dinosaurierna som levde på jorden. Tyrannosaurus Rex blev tolv till fjorton meter lång och sex meter hög. Den kunde väga uppemot sju ton och käkarna var fulla med sylvassa, stora tänder som kunde krossa ben. Tyrannosaurus är kanske den mest ökända av alla dinosaurier. Men vid den här tiden höll jorden på att kvävas av giftiga gaser, som förgiftade atmosfären.

De sista dinosaurierna levde redan på en sjuk planet. Men ironiskt nog var det inte det som utrotade dem. För 65 miljoner år sedan störtade en meteorit stor som Mount Everest ner i Mexikanska Golfen och utrotade så gott som alla dnosaurier, och kanske så mycket som 75 procent av allt liv.

Det tog miljontals år för jorden att återhämta sig. Mycket hade förändrats efter dinosauriernas tid. Under Paleocen var det varmare och fuktigare och tropiska regnskogar bredde ut sig på varenda kontinent. Nästan alla djur som vägde över tio kilo hade utplånats av meteoriten. Kvar fanns då en värld av smådjur. Våra förfäder. Däggdjuren. Under Paleocen och Eocen var det dock inte däggdjuren som härskade i djungeln. Gigantiska rovfåglar, betydligt större än strutsen, var djungelns härskare. De kunde äta alltifrån små urtidshästar till andra små däggdjur. Hästarna på den här tiden var inte större än katter. Och de hade ännu inte utvecklat hovar.

I början av Eocen för ungefär 50 miljoner år sedan, förändrades inte mycket. Rovfåglar som Gastormis härskade och åt upp de små däggdjuren. Men det började också komma större däggdjur. Köttätande rovdjur som ambylosethus, levde på land men var i själva verket förfader till valarna. Samtidigt uppstod de första primaterna i form av små pälsklädda apor med långsvans.

I slutet av Eocen, för ungefär 40 miljoner år sedan, började skogarna försvinna, då savanner bredde ut sig. Det blev torrare och svalare. Däggdjuren tog över.

Bland annat fanns Brontotherium – En stor noshörning med två rundade horn som satt ihop på nosen, också förstås Embolotherium – en liknande noshörning, fast med en stor klubba på nosen istället. Även elefantens förfader, Moeritherium, simmade omkring. Den påminde lite om en blandning av en gris och en flodhäst. Men i haven härskade de värsta monstren – Basilosaurus var det största däggdjuret på den tiden. En arton meter lång mördarval. Glöm 2000-talets fredliga planktonätare. Detta var ett blodtörstigt rovdjur.

Oligosen för ungefär 30 miljoner år sedan var en majestätisk tid. Öknar bredde ut sig. Gigantiska urtida noshörningar härskade. Indricotherium var femton meter lång och tio meter hög – det största däggdjuret som någonsin levt på land. Nu kunde däggdjuren mäta sig med dinosaurierna.. Samtidigt härskade några fruktansvärda rovdjur som kallades entelodonterna – mördargrisarna. Dessa rovdjur och asätare slogs blodigt med sina många betar och kunde skrämma vettet ur vemsomhelst. Samtidigt levde rovdjuret Hyenodon – ett däggdjur som påminde mycket om hyenor, men var stort som en noshörning. Sist men inte minst fanns en långsam växtätare som såg ut som en blandning av panda och häst och som gick på knogarna. Jag har faktiskt glömt namnet på dem.

Miocen började för 23 miljoner år sedan. Nu bredde savanner och nya former av däggdjur ut sig. Bissara elefanter med betarna upp och ner eller elefanter med flodhestbetar och fyra betar. Inga djur var för konstiga för den här tiden. Urtidsnoshörningar, urtidselefanter och urtidsflodantiloper sprang omkring på de tropiska savannerna och i skogarna. För fem miljoner år sedan tog perioden slut och de första människoaporna började frodas.

Pliocen började för ungefär fem miljoner år sedan. På de afrikanska savannerna härskade andra urtidselefanter och sabeltandade tigrar. Samtidigt började de första människoaporna klättra ner från träden och gå upprätt. Australopithecus levde mellan 4 och 2,5 miljoner år sedan. En pälsklädd apa som gick upprätt var något helt revolutionerande. Men de levde fortfarande mestadels på frukter. Kött var rena lyxen. På den här tiden var våra förfäder byten.

Pleistocen började för ungefär 2,5 miljoner år sedan. Mammutarna och sabeltandade tigrar utvecklades från moderna afrikanska elefanter i Afrika och började av någon anledning vandra norrut mot Europa, Asien och senare även Nordamerika. Klimatet blev kallare och torrare och Inlandsisen började breda ut sig. Samtidigt utvecklades Homo Habilis från Australopithecus. Homo Habilis var den första människoarten. En hårlös jägare som tillverkade egna vapen. Homo Habilis spred sig snabbt över Afrika. Ur Homo Habilis utvecklades Homo Erectus. Apnäsan började mer och mer likna en modern människonäsa. Homo Erectus var en skicklig jägare som snabbt spred sig över hela världen. Hon upptäckte bland annat elden och det var revolutionerande när man skulle hitta mat. Samtidigt bredde inlandsisen ut sig. Mammutarna och sabeltigrarna, snölejonen och de håriga noshörningarna härskade i Europa, Asien och Nordamerika. Istiden var ett faktum.

Ur Homo Erectus utvecklades så småningom två arter – Neanderthalmänniskan utvecklades för omkring 300 000 år sedan och levde länge samtidigt som vår människoart – Homo Sapiens. Homo Sapiens ska ha utvecklats för omkring 250 000 år sedan i Afrika. För 90 000 år sedan förändrades klimatet och hon började sprida sig till Asien och Europa och senare även till Amerika och Oceanien. Det var fortfarande istid. Mammutarna började minska i antal.

I samband med den moderna människans inträde började Holocen – den tid vi lever under nu. Av någon mystisk anledning dog neanderthalarna ut. Men människor som bor i Europa och Asien har fortfarande neanderthalgener i blodet, då vi parade oss och förökade oss med dem. För omkring 30 000 år sedan dog de sista neanderthalarna ut. Homo Sapiens blev snabbt världens härskare. Efter isarnas nedsmältning för 10 000 år sedan fanns inte de stora djuren kvar längre. Människan blev bofast och utvecklade så småningom mäktiga civilisationer i hela världen. Resten är som sagt historia.

Advertisements

The Racist History Of The N-Word

As I have told you before, I live in Sweden. The N-word is by most people, I hope, viewed as a racist word here in Sweden, just as in the USA. But there are some differences. In USA, for example, it is almost impossible for a white person to even quote a person who used the N-word. In the US, you can’t say: “Mom, he said nigger!” You have to say “Mom, he said the N-word.” But here in Sweden most people make a difference between a quote and an active use of the N-word. So if you have trouble with the word in my text, remember that it’s in a quote or that I must use it in order to make my text understandable.

So, where does this racist word come from? Well, the Swedish historican Dick Harrisson, writes in the SvD, in the 30th of April 2011 that the word have a complex history. Well, it’s easy to see what it came from. The word “niger” is Latin and means black. There is a similar word in Spanish, “negro” which also means black. Spanish is a roman-italic language, and come from latin. So, one can say that the etmylogical roots of the N-word is just a color, and therefore neutral in it’s youth. When the white man started to conqour America and Africa, they took the black inhabitants as slaves and bought them to the cotton plantages of the American South. We all know this story very well. The black slaves were sold, beaten and treated very badly by their masters and owners and it would take a great civil war to end the miserable slave market in 1865.

Among the black slaves, the word “nigger” was used among them, both in a positive and pejorative way. They used to refer to their fellow slaves as “nigger”, which in that case meant “guy” or “dude”. For example, when they organised themselves, they called it “nigger meating” and they even called their baracks “nigger baracks”. This was in the early 1800’s. Still, white people did not use the word. Before 1865, rich slave masters did not commonly use the N-word. They thought it was too vulgar. But the N-word had already become a racial slur amongs the common farmers on the countryside, used to humiliate black people. But later in the 1800’s, even the rich farmers and masters started to use the N-word, to humiliate their slaves and remind them of what they were – nothing…

After the civil war, we know that slavery was formally prohibited, but the black people were still not free. When they were not serving their former masters, they had to take poorly paid jobs from day to day, appear in freakshows and circus performances of different sort. In the south, the systematic segregation and discrimination was completely legal til 1964, when the Civil Rights Act was implemented. But it would take long time before the race unequalities to disappear. Still today, black people, especially in the South, have problems with racism in court, crime, drugs and poverty and other forms of segregation and social injustice. Still, after almost 150 years, the black people are still not free.

The N-word lived on everywhere, in cartoons, in comic books and on TV-shows. When rap music and hiphop was introduced in the 80’s and 90s, black people started to embrace the N-word and use it amongs themselves in music and rap-culture. Some claim that they wanted to reclaim the word from white people and use it, only amongs themselves. The N-word still today appears a lot in black rap and hiphop.

Here in Sweden, we have had a discussion for a long time about a similar word – “Neger”. Actually I think we are the only country, where this debate even exist. Back in the days, we used to call a special chocolate cookie “negerboll”, which means “negro ball” or “niggerball”. Then some of us started to question this word and call it chocolate ball instead. Some white folks became furious, and some of them still are, they see it as their right to use the term “negerboll”, just because they grew up with this word and claim it as a tradition. As a Swede, I am ashamed of this. Imagine a white person in America, claiming his right to say “niggerball”. He wouldn’t live very long for sure. But here in Sweden, this discussion actually exist, and it’s just pathetic.

Sources: http://blog.svd.se/historia/2011/04/30/n-ordet/

Long Time No See!

Hello there, fellows! You might be wondering what I’ve been up to lately. I’ve forgotten to tell tou that I am going to re-write my book for the third time now. And it will be a little bit different this time, with a much better story. First it went very slowly. For four weeks I’ve been at page four. But some day ago I just wrote from page four to page twenty two in one single day. I hope I will succeed this time, really.

I’m bipolar and have been in a sort of hypomania lately, making me extra creative and productive. The negative thing is that I sleep very badly at the moment. Or some nights, not at all…

Surprise!

Hello! I’ve got some good news for you! I’m basically finished with my book “Fredlös” – the first part of my triology called “Davanius”. I’ve given the manuscript to a volountaire to read and correct mistakes in the book. Here’s how I believe the cover will look! What do you think?

New Year – New Hope

Hello! No time, no see! It’s a new year and also a new decade. To summerise 2019 I can say that it’s been a quite bad year for me. I didn’t feel very well in the college I went to, not because of the college, but because of my bipolarity and the dark time of the year.

And off course, it didn’t got better when I was folish enough to be imposed of 9000 Swedish crowns by an italian criminal. Off course it was my own fault. Nobody would trust a guy when he’s taking you to the bankomat. But I always get so mentally disabled when I see a person that claims he’s in big troble. I must be better at saying no.

And off course, I have become better at saying no this year. When springtime arrived, my depression faded away and the last months on Östra Grevie College was some of the happiest time in my life. I still miss the school deeply. The best part was i Krakow, Poland, wich I visited with the school in may.

In the summer I and my family went on another vacation at Gotland. I think it’s the fifth time now. I love Gotland and I surely enjoyed that summer and especially the vacation. I have failed with my habits this year. I weight more than ever and have tried several times with both gym and Lifesum. But as always, I fall back again into my old habits.

2019 was the first time I finished a book. It wasn’t published and I’m not satisfied, but still, I finally made a book and that’s just fantastic.

In the autumn I was practising on a job for marely a month, but due to my lack of driving license and the economic problems with the company, I couldn’t get a real job there, so I had to leave that place. Now I’ve been searching several jobs with no results.

I weally hope that this will be a better year. I have several projects in the making and I might get an appartment from a friend of mine if everything goes as planned.

And also, stay tuned about my latest single and lyric video, to be released this evening, only for purchase here on my blog. Stay tuned, my friends!

Important to know

Good evening! You might be wondering were all my videos and images have gone? Don’t worry, they’re still there! Unfortunately, due to personal struggly, I’ve made them hidden. You must either buy them in my store or you must subscribe with a payment account to see them. But you have the right to use my images for what purpose you may need, as long as you give me credd for it.

I’m sorry about this, but I hope you don’t hate me for this. Best regards from Love Eliasson!

Lucka Tjugofyra – Julafton

Jimmie Åkesson vaknade och sprang upp ur sängen. Han hörde klockorna ringa och tittade ut genom fönstret. Hans son Nils väckte honom.

“Vakna, vakna pappa!” skrek han. “Det är julafton! Kom! Kom!”

Jimmie Åkesson satte sig upp i sängen och log belåtet.

“Ja. Så kan det gå.” sa han.

Han såg ut genom fönstret och började äta frukost med sin familj.

När de var klara sa Louise: “Kamerateamet är här, älskling. Håll nu ditt jultal vettja!”

Jimmie Åkesson gjorde sig redo för jultalet och kamerorna slogs på.

Jimmie Åkesson satte sig till rätta och inledde sitt tal.

“Vad är meningen med julen? När jag gick med i Sverigedemokraterna var jag femton år gammal. Jag blev sedermera partiledare och nu också statsminister. Men det är inte som förut. Folk är fattiga. Folk är arbetslösa. Och jag har äntligen kommit till insikt. Jag kommer ägna det sista året som statsminister åt att rätta till alla problem jag skapat. Öppna gränserna, bygga upp landet och välfärden. Efter valet lägger jag ner Sverigedemokraterna och min regering avgår till förmån för en mer human och mer kompetent regering. Med detta vill jag önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år.”

Omar och hans familj såg talet med tårar i ögonen. Nästan alla i Sverige såg talet och blev mycket rörda.

Och nog var det inget som Jimmie Åkesson hittade på, inte. När han hade vunnit valet och börjat få landet på fötter avgick han och hans regering. Och Sverigedemokraterna var ett minne blott.

Och så slutar Jimmie Åkessons julsaga.

Lucka Tjugotre

Jimmie stod i sin kostym och med sin handväska och tog farväl av två fängelsevakter. Sedan gick Ali fram till honom. Jimmie Åkesson log.

“Du, Jimmie.” sa Ali. “Det har varit roligt att ha dej här.”

“Samma här.” sa Jimmie.

“Glöm nu inte vad du lovade, Jimmie.”

“Absolut inte, Ali.” sa Jimmie. “Om jag hade kunnat ta med dej hade jag gjort det. Men statsministern är ju trots allt inte enväldig.”

“Ta hand om dej mannen.”

“Du, med Ali.”

De tog varandras händer.

“Farväl, då Ali.” sa Jimmie och log.

“Farväl, statsministern.” skrattade Ali.

Jimmie Åkesson vände hemåt. Han visste precis vart han skulle gå.

Han lade sig till med sin gamla sura otrevliga framtoning för att lura Omar. Sedan knackade han på dörren. Omar öppnade. Där stod Jimmie med händerna bakom ryggen.

“Åh, god jul herr statsminister.” sa Omar förskräckt.

“Ingen god jul här inte, Omar.” sa Jimmie, som gick närmare och närmare. “Nu ska jag göra något som jag velat göra en lång tid.”

Omar höll för ögonen, men märkte då hur Jimmie övergick till sitt glada jag.

“Det vill säga, jag ger dej en check på en miljon kronor i julklapp. Så din kära son Alan kan få behandling.”

“På allvar?” sa Omar. “Menar du det?”

“På hedersord.” sa Jimmie.

Omar brast ut i glädjetårar och Alan och Jasmin samlades runt Jimmie Åkesson och kramade honom. Omar likaså.

“Gud välsigne er, Jimmie!” sa Jasmin.

“Och en god jul på er allihopa.” sa Jimmie.

Inne på Jimmies kontor satt Mattias Karlsson och de andra i SD-toppen medan Jimmie kom in.

“Välkommen statsministern. Vi har väntat er.” sa Mattias.

“Partivänner.” sa Jimmie. “Låt mej till en början berätta hur många miljarder jag tjänat.”

“Nå?”

“Hundra miljarder. Och jag är inte den man jag en gång var. Jag kommer använda mina hundra miljarder till att bygga upp skyddsnätet i Sverige, öppna gränserna igen och återkalla de grundlagsändringar vi genomfört.”

“Du kan inte mena allvar!” sa Mattias Karlsson.

“Jo, det ska jag! Vi kommer vinna valet på det! Och när vi har vunnit… avgår jag som statsminister och upplöser både regeringen och partiet.”

“Du är ju helt från vettet, Jimmie! Den där Omar har definitivt gjort dej mör!”

“Det må så vara. Men mitt beslut står fast.”

De andra SD-topparna började protestera ilsket men Jimmie gjorde precis som han ville.

Fantasy Writer

WP2Social Auto Publish Powered By : XYZScripts.com
Advertisements
%d bloggers like this: