World Autism Day

It is world autism day today. Not here in Sweden, since it’s past midnight here. But in America it’s still the 2d of april, also known as world autism day.

I was diagnosticed with Aspergers sometime in my early teens. And there are some things I get angry at. People on both sides, try to use people with Aspergers in their political debate. Off course I think about Greta Thunberg. She might be the most famous person with Aspergers right now. Greta uses her Asperger skills as a gift. She does not like to talk in crowds, but her autism spectra allows her to talk in crowds when she realizes that she have to. That’s her own words.

Autism is by far one of the most complex and wide spectras amongst the neuro-psykiatric disorters. You can describe ADHD or Tourettes in a sentence, but not autism or Aspergers.

Aspergers, or high-functioning autism, as it’s called today, is a neuropsyciatric diagnostics within the autism spectra. A person with asperger view the world differently. They are cathegorized by a limited or unusual amount of interests and hobbies, wich they embrace with a great passion. We are mostly very talented and creative or have a very special interest. A lot of us are theoretical in mind, but quite bad a practical things. The average IQ for a person with Aspergers is stright above normal and often much higher. People with aspergers tend to be very talented and engaged within their own special interests, but they might have hard to focus when it comes to other things. We don’t use to talk about normal matters like the weather, or other small talk, but rather about facts and our special interests. This makes Asperger hard to go through, when it comes to social contacts and friends. We don’t always understand that other people might not want to talk about what we like to talk about.

That’s because we’re not as good as the average person at analysing the social signals from other people. Irony, sarcasm or understatements could be hard for us aspies to snap up. But it is possible to train those abilities and learn to read between the lines.

Since Greta Thunberg become famous for her magnificent fight for the envirement, the lies about her and her diagnostics have been spreading across the world. Some people go very far and say that she is retarded, mentally ill or that she has Downs Syndrome. People trying to use her Asperger against her, or for her at some points.

I am tired of both sides in this debate. Here is a little list of what I’m tired of in the Aspergers debate.

  1. Aspergers is not a gift. It’s a lifelong struggle for most people. In some circumstances it could be an advantage, but it is absolutely not a dance on roses to live with Asbergers. A lot of ut feel lonely and depressed.
  2. There is no such thing as a “functional variation.” The political correctness has really destroyed the common sense regarding diagnostics. When I was born, it was still acceptable to use the word “handicapped”. Then people started to use the word “disability”. But the last years an even newer, terrible word has come to use – “functional variation.” Why change all these words all the time? Can’t we just be calling things for what they are? I’m fine with the word handicap, disorder or disability. And I think that the word “functional variation” is the most funcofobic of all these words. It’s not just a variation in terms of everyone being different, it’s a normalisation of disabilities, and it completely obscuring the difficulties and challenges that people with disabilities have. It’s like saying that disabilities does not exist, because “everyone is different.” Hell no. It’s not just about being different. Stop using the word “functional variation”, please.
  3. Disorder is not a bad word. Here in Sweden, there is a difference in diagnose and disorder. A disability like Asperger is not considered a disorder, but a diagnose. If someone says “disorder” hell will break lose and people will arrive with their pointers and correct you. I personally, don’t care if you chose to call it a diagnose or a disorder. I just want people on both sides to stop use my disability to gain polical points!

I hope some of you really reads this and think about it. Sorry for my bad English, I am from Sweden.

Peace.

<3



			  
Advertisements

Truckförare Klaus – Nu med Svensk Text

“Staplerfahrer Klaus: der Erste Arbeitstag”, är en tysk kortfilm från år 2000, regiserad av Stefan Prehn och Jörg Wagner. Filmen är en parodi på instruktionsfilmer om säkerhet från 80-talet. Filmen har flitigt används som instruktionsfilmer i truckförarkurser i flera länder. Filmen är väldigt pedagogisk och komisk och fungerar därför perfekt för en nyutbildad truckis så att han eller hon verkligen kommer ihåg reglerna på truckkursen. Jag äger inga rättigheter till videoklippet. Alla rättigheter tillhör så klart Stefan Prehn och Jörg Wagner. Nu när jag har fixat svensk text kan den även användas på svenska truckkurser. Njut nu av klippet i bra kvalitet och svensk undertext!

Peace!

Jonatan Laknottes Äventyr del – 4

Jonatan vaknade på en sjukbädd i en liten by. Han var yr och illa medtagen. Där framför honom satt en skum figur. Jonatan märkte att han befann sig i ett tält.

“Grabben! Vakna!” sa en skäggig gammal man framför honom. Jonatan satte sig upp och betraktade den mystiske trollkarlen som satt intill hans sjukbädd.

“Var är jag?” sa Jonatan.

“Du är i Trollkarlen Tamnironts hus, unge man.”

“Är det du?”

“Just det. Jag är Tamniront. Och jag råkar dessutom vara världens mäktigaste trollkarl vid det här laget.”

“Jag måste ha slagit skallen hårdare än jag trodde.”

“Nej, min kära vän. Jag vet vem du är. Jonatan Laknotte!”

“Hur vet du mitt namn?”

“Alla känner väl till den store riddaren Jonatan Laknotte. Först… en hjälte… men nu! En loooooozzzzzzeeerrrrr…”

“Du har rätt. Du har rätt.” sa Jonatan och tittade ner i marken. “Jag har aldrig varit en hjälte.” Sedan reste han sig upp och tittade ut genom fönstret. “Hela mitt liv har jag försökt vara någon jag inte är. Allt för äran och berömmelsen… och pengarna förstås… Och tack vare mej fick Skalliban och hans rövare och hans stora drakjävel fri passage in till huvudstaden.”

“Det du gjorde var oförlåtligt, Jonatan. Men du kan fortfarande gottgöra det du har gjort!”

“Kan jag?” sa Jonatan.

“På pricken!” skrek Tamniront och råkade peka Jonatan rakt i ögat så att han föll nedför sängen. “För lyssna här, min gode man, jag är trollkarlen Tamniront!”

Tamniront började sjunga runtom i tältet.

När livet känns tungt och besvärligt
När allting du drömt om så härligt
När allt hopp försvunnit från din själ

När du försakat dig själv och din tro
Och du ej kan få någon ro
Res dej upp! Du är ingen träl!

Om du vill göra världen en bättre plats
Ta en titt på dej själv en gång till
När du ändrat dig själv och tagit ny sats
Kan du faktiskt bli vem fan du vill

Trollkarlen knugffade till Jonatan till marken efter att ha dansat runt med honom lite.

“Men hur ska jag göra det?” sa Jonatan. “Jag är ingenting!”

“Du är inte ensam Jonatan! Jag ska hjälpa dej på vägen!”

“Hur då?”

“Som jag sa! Jag råkar faktiskt vara trollkarl! Vill du lära dej att träna en drake? Vill du återvända till huvudstaden och rädda landet från ondskan!”

“Ja!” sa Jonatan glatt.

“Att vara hjälte är mer än bara beröm och egen actionfigur i flingpaketet, Jonatan. Är du en hjälte, eller en skurk?”

Tamniront räckte handen till Jonatan och Jonatan funderade en stund. Sedan bestämde han sig och grep Tamnironts hand.

Då började träningen. Tamniront visade vägen till draken i nästet.

“Den är väldigt stor.” sa Jonatan förskräckt.

“Just det! En röddrake – precis samma art precis som Skallibans drake.”

“Hur ska jag kunna bestiga den där kolossen?”

“Pröva, Jonatan. Ta lite risker.”

Jonatan närmade sig draken och klättrade försiktigt upp på dess rygg.

“Tala inte med draken! Tänk bara vad den ska göra så läser hon dina tankar! Om du är värdig, kommer hon göra som du säger!”

“Vad heter hon?”

“Luna!”

Jonatan blundade och befallde draken mentalt. Sedan flög Luna iväg med honom på ryggen. Det var ett fantastiskt äventyr.

Jonatan var ganska klantig i början. Först misslyckades han med alltifrån svärdsfäktning till att hantera trollstaven. Varenda dag tog sig Tamniront för pannan.

“Hur ska det bli en drakkrigare av det här?” muttrade han.

Till sist så fick Tamniront nog och räckte Jonatans väska till honom. Jonatan insåg att han var körd och gick dystert iväg. Men då plötsligt hörde han drakens tjut. Då bestämde han sig. Han lockade draken till sig med ett skrik och när draken var tillräckligt nära land kastade han sig upp och styrde draken helt självständigt. Tamniront tittade ut från tältet och blev positivt överraskad.

Träningen fortsatte. En dag slogs Jonatan och Tamniront med sina trollstavar och för första gången lyckades Jotana knocka ner Tamniront. Tamniront blev glad.

“Snyggt sag!” sa han.

Det gick bättre och bättre. Till sist bestämde de sig för att träningen var avslutad och förberedde för sin avfärd mot huvudstaden.

Samtidigt intogs murarna av Skallibans största armé någonsin. Huvudstaden invaderades av drakeld och folk drabbades av panik.

“Du hade rätt om honom, Astrid.” sa Ahmed. “Jag ger mej.”

Sedan kom kungen.

“Astrid! Förlåt för att vi misstrodde dej! Du hade rätt om honom hela tiden.” skrek kungen!

Elden träffade väggarna och de tvingades ta skydd. Plötsligt sprang rövarhövdingen Skalliban upp på den högsta tinnen på det högsta tornet och höll hårt i prinsessan Mira som han tagit tillfånga.

Kungen blev förskräckt.

“Min dotter! Mira!” skrek han medan hans vakter fick hålla tillbaka honom.

“Jag har återvänt, min kära undersåt!”

“Hur vågar du ta min dotter och tala sådär till din kung?” skrek kungen.

“Ååh, men du vet att du har fel!” skrek Skalliban. “Du vet att jag är den rättmätige arvingen till tronen! Du dödade min far! Stack honom i ryggen och tog tronen för dig själv! Det kommer jag aldrig förlåta! Men hör på mina ord! Det enda som enligt lag behövs för att jag ska bli kung, är att jag får gifta mig med din dotter… prinsessan Mira!” sa han och kysste Mira, som han höll ovanför stupet.

“Annars vadå?” skrek kungen!

“Annars kastar jag henne från tornet! Du väljer själv! Vill du att din dotter ska leva, kliv ner från din tron och ge mej din dotters hand. Gör sedan mej till kung.”

Kungen blev panikslagen i ansiktet. Beslutsamt och lugnt gick han fram och tog av sin kungakrona och slängde på marken.

Sedan talade han till massorna!

“Skalliban är den nya kungen! Jag abdikerar!” ropade han.

Folket blev förtvivlade och började gråta, medan kungen kastade upp kungakronan så att Skalliban fångade den i luften. Med ett belåtet skratt satte han den på sitt huvud.

“Äntligen! Hahahahaha! Äntligen!” skrek han.

Strax innan kröningen satte sig Skalliban i tronsalen och åt kyckling så det stod härliga till. Han klädde sin fästmö Mira i sexiga danskläder och tvingade henne att dansa för honom medan han höll fast henne i en kedja i ett hundhalsband.

“Tråkigt!” skrek han. “Mer takt, mer inlevelse, din jävla hora!”

“Kalla inte mej hora, din rövarprins!” skrek Mira och slängde med kedjan omkring sig. Skalliban grep tag i kedjan och drog henne mot sig.

“Lyssna här, älskling. Min lilla kissekatt.” sa han så nära henne att hon kände hans andedräkt. Jag vill att du ska vara perfekt idag okej? Idag är vår dag, hmm? Le vackert, gråt inte.” sa han och kysste henne.

“Okej, ers nåd.”

Så ska det låta!” sa Skalliban och slog till henne på rumpan inför alla människor. Då fick Mira nog och sparkade till honom i ansiktet.

“Hur vågar du trotsa din kung oh blivande make!” skrek han och drog sitt svärd. Sedan kastade han med näven en magisk virvel upp mot taket så att hela tornet rasade in med taket och den stjärnklara natthimlen. Medan han riktade svärdet mot Miras hals och förberedde sig på att hugga till, märkte han inte att Jonatan Laknotte kom flygande på en drake precis ovanför honom och satte sig på takets kant.

“Hallå där, ers majestät!” skrek Jonatan! “Eller ska jag säga, ers grillade höghet?”

Skalliban vände sig om och såg Jonatan uppe på draken Lunas rygg. Han blev förskräckt och skrek som en riktig mes.

Nästa fredag kommer den femte och sista delen av Jonatan Laknottes Äventyr. Hur ska den sista striden gå tror ni?

Jonatan Laknottes Äventyr – Del 3

Jonatan Laknotte älskade det nya rampljuset. Alla var som galna över den nydubbade riddaren. Medan han satt djupt nerbäddad i sin stora säng i kungens slott, kom en betjäns med en bricka.

“Mer vin, herrn?” sa betjänten.

“Åh, tack, Sean.” sa Jonatan och tog emot bägaren. Spegeln på väggen visade nyheter.

“En liten butik i Salamariens huvudstad behöver hjälp. Dom behöver en stor stark man som kan lyfta in lådorna.” Jonatan Laknotte flög upp ur sängen.

“Till er tjänst!” skrek han och gjorde honnör. “Jag ska bara hämta mitt skydd.”

“Sir, du ska ju bara ner till affären och hjälpa till, inte döda skurkar direkt…”

Men direkt efter att Sean sagt det stod Jonatan redan färdig i sin heltäckande riddarrustning.

“Herregud…” sa Sean.

Jonatan begav sig till butiken för att hjälpa till med lådorna.

“Tusen tack för hjälpen.” sa butikschefen och gav honom en slant.”

“Det var det minsta jag kunde göra.” sa Jonatan.

Samtidigt stod Astrid och såg på dem. Hon blev rasande och sprang iväg och rakt in i Ahmeds hus.

“Ahmed!” skrek hon.

“Vad står på, Astrid?” sa Ahmed.

“Du och jag ska ut på äventyr. Vi ska till gränsen och se om den där Skalliban och hans varelser verkligen är döda! Kom med här!”

“Kan vi inte äta först?” sa Ahmed.

“Äta och äta! Kom nu!”

I ett hejdundrande äventyr tog de varsin häst och begav sig österut till den stora muren, där alla vakter hade kallats tillbaka. Muren stod obemannad. Det var mitt i natten och under den stjärnklara himlen väntade de båda från sina hästryggar. Plötsligt kastades krokar upp på andra sidan, vilket de hörde med ett kling. Rövarna klättrade upp på muren och kom in i landet. Samtidigt uppenbarade sig Skalliban själv, när han flög upp på sin drake och penetrerade muren genom att flyga rakt igenom den. Muren rasade och alla tusentals rövare kom nu in i hålet där draken flugit igenom.

“Vi måste varna dom andra!” sa Astrid förskräckt.

Morgonen grydde i huvudstaden och Jonatan skulle nu få delta i en stor tornering. Jonatan satt på sin häst i full rustning och besegrades av en betydligt mindre riddare.

“Kämpa, Jonatan!” skrek prinsessan Mira. Astrid kom dit tillsammans med Ahmed.

“Stopp! Allihopa! Lyssna på mej!”

“Vad står på? Varför avbryta denna kungliga tillställning?” ropade kungen.

“Skalliban, hans drake och alla hans tusen män och brutit sig igenom muren!”

“Såg du inte att Jonatan dödade dom allihopa utan vapen?”

“Och ändå klarar han inte av en liten riddare i ett tornerspel. Är det inte lite märkligt?”

Kungen strök sig om hakan.

“Vad menar du?”

“Jag menar att Jonatan och Skalliban gjorde upp en strid för att ni skulle tro att Jonatan dödade dom. Därefter skulle du beordra dina män att lämna muren, så att Skalliban och hans rövare kunde intas.”

Jonatan såg nervös ut.

“Jag förmodar att du har bevis.” sa kungen.

“Jag och Ahmed begav oss till gränsen och såg allt med egna ögon. Tusen män, plus Skalliban och hans drake.”

Alla skrattade åt Astrid.

“Hör ni inte vad jag säger! Skalliban är på väg hit! Tusen män! Ni kommer alla bli förintade! Snälla lyssna på mej!”

Astrid såg på Jonatan och märkte att han var tyst och led av stora samvetskval.” Jonatan såg Astrid i ögonen och märkte av en vädjan i Astrids blick. Hon ville att Jonatan skulle erkänna själv. Men istället valde Jonatan att titta bort. Astrid blev oerhört besviken och gick iväg med Ahmed.

Tornerspelen fortsatte ända in på kvällen. Just då flög draken igenom stadens mur och släppte in alla tusen rövarna. När torneringen stormades valde Jonatan att hjälpa till vid muren och hålla tillbaka rövarna tillsammans med gardet. När dörren porten reglades kallade Skalliban tillbaka sina män.

“Vi möts igen, en annan gång, hahahahaha!” skrek Skalliban och flög iväg med draken.

Dagen därpå var en mörk dag. Jonatan Laknotte kallades till hovet, där alla vakterna stod samlade. Kungen gick fram till honom med besviken blick.

“Jag borde ha lyssnat på Astrid och Ahmed.” sa han. “Jag borde egentligen döda dej här och nu. Men vet du vad? Du är inte värd besväret. Istället ger jag dej ett mycket mer förnedrande och kännbart straff. Jag berövar dej dina titlar, dina medaljer och din adliga titel. Du döms härmed till exil, med dödsstraff om du återvänder!” skrek kungen samtidigt som han ryckte av plåtar, medaljer och manteln från Jonatan. Jonatan tittade ner i marken medan det hans heder togs ifrån honom. Han tittade ner i marken sorgset och sedan vände Jonatan sig om för att gå.

“Jonatan.” sa kungen. “Har du inte glömt något?” sa kungen.

Jonatan tittade förskräckt på kungen och insåg att han var tvungen att klä av sig hela rustningen innan han begav sig. Och det gjorde han. Medan alla människor skrattade åt honom när han gick ut ur salen.

Jonatan fortsatte ut genom stadens gator och eskorterades av vakter, medan han fick dynga, bröd, potatis och tomater kastade på sig av en ilsken pöbel. Vakterna fick skydda Laknotte och skingra folkmassorna. Förvisad till öknen i ett främmande land lade sig Jonatan ner av uttorkning. Medvetslös låg han kvar i sanden och inväntade sin död. Men det var inte dags för Jonatan att dö än. Han kunde se skuggor ovanför sig och några som pratade.

“Måste vara ännu en av dom där förvisade brottslingarna?” sa en person. “Vad ska vi göra med honom?”

“För honom till åldermannen.”

Då insåg Jonatan att hoppet fanns kvar. I vilket land han nu än befann sig, så önskade han att denne ålderman skulle skydda honom i exilen.

Well, where to begin?

I’ve been quite busy last days due to the fact that I tossed myself out ad admin from my own Facebook page by accident. After a long and stressfull dialog with Facebook’s support team I gave up and accepted the fact that I never will get my old Facebook page back. It’s hard, but at the same time a relief. The stress and worryness I’ve lived with the last days have been horrible. My new page is:

https://www.facebook.com/loveeliassonwriter

Jonatan Laknottes Äventyr – Del 2

Allt planerades mycket noggrant. Laknotte fick möta Skallibans alla rövare och fotsoldater. De samlades i ett rött tält på natten och stod samlade vid bordet.

“På kvällen står du här. Mitt i huvudstaden” sa Skalliban och flyttade en pjäs på kartan.

“Vilket klockslag?” sa Jonatan Laknotte.

“Klockan åtta ska du stå där för ungefär då kommer jag och mina män. Du besegrar oss och kör iväg oss, sen får du din skinande rustning och blir dubbad till riddare… och vi kan attackera gränsen medan kungen kallat tillbaka sina trupper därifrån.”

“Vilket vapen ska jag ha?” sa Jonatan.

“Så lite vapen som möjligt. Ju färre desto bättre, då vi bara ska låtsas att du dräper och kör bort oss. Ju färre skydd och vapen du har desto mer badass kommer folk tro du är.”

“Jag förstår. Då är det avgjort.” sa Laknotte.

Klockan blev åtta och solen började så sakteliga gå ner vid horisonten. Folk var fortfarande ute på torget. Jonatan stod i ett hörn samtidigt som portarna slogs upp. In genom porten kom rövarna och Skalliban på sin flygande eldsprutande drake. Folk sprang undan i panik och Jonatan slet upp sin skjorta för att visa vilken karl han var. Utan ett enda vapen slog han omkull varenda rövare och han hoppade fram till draken och slog den i huvudet så hårt att den flög iväg och hamnade utanför muren. Alla återstående rövare sparkade han på så att de tappade balansen och snubblade ut genom porten igen. Han lät vrida om Skallibans nacke så att han föll livlös till marken. Faran var över.

Kvinnor och män, barn, rika och fattiga samlades imponerat runt Jonatan.

“Jonatan Laknotte… du räddade oss allihop.” sa en kvinna som gick fram till honom.

“Jag gjorde bara vad kungen och hans män skulle gjort för länge, längesen.” sa Jonatan.

“Hell Laknotte! Hell Laknotte!” skrek folkmassorna och applåderade. Kungen kom ut på trappan tillsammans med sin dotter Mira och beskådade allihop.

“Vad är det jag skådar!” sa han.

“Ers majestät!” sa Jonatan och knäböjde och satte svärdet i marken. “Jag besegrade hela armén med mina bara händer, inklusive draken. Och Skalliban. Dom är stendöda och ni ka äntligen ha fred i ert kungarike.

“Du har Gud på din sida, Jonatan.” sa kungen. “För fan, res dej upp, inget sånt fjäsk.” sa kungen vänskapligt, varpå Jonatan reste sig upp. Kungen grep Jonatans hand och höjde den upp i luften, varpå folket applåderade.

“Gud har utsett en ny kämpe för vårt Salamarien!” ropade kungen. Jonatan blev överväldigad av lycka.

Ett par dagar senare stod alla samlade inne i slottets hall. Flaggorna hängde i olika färger och gycklare och akrobater gjorde konster. Jonatan gick fram till kungen i skinande rustning.

Kungen drog sitt svärd och Jonatan knäböjde. Jonatan Laknotte. Du räddade mitt kungarike. Och oss alla. Och för det står vi i evig skuld. Jag dubbar dig härmed till Sir Jonatan Laknotte – riddare av Salamarien. Res dej upp, min vän.”

Jonatan log och bugade.

“Ni hedrar mig, ers nåd.” sa Jonatan och skakade kungens hand. Kungens dotter, prinsessan Mira sträckte fram sin hand och Jonatan kysste den.

“Prinsessan Mira.” sa han. “Angenämt.”

“Låt festen börja!” ropade kungen.

Festen gick igång och Jonatan satt och minglade vid matbordet tillsammans med kungen och prinsessan. Längre bort stod Ahmed och Astrid och skakade på huvudet.

“Du verkar arg.” sa Ahmed.

“Mannen som räddade mitt liv, min före detta man… visade sig vara ett rövhål. Men nu när han dödat tusen man utan vapen, då plötsligt älskar alla honom.” sa Astrid.

“Du måste erkänna. Att döda så många rövare och en drake ensam utan vare sig rustning eller svärd, är ganska så imponerande om jag får säga det själv.” sa Ahmed.

“Vet du hur mycket jag tror på det där?”

“Astrid, vi såg det ju med egna ögon…”

“Det är nåt konstigt med det här… jag tror verkligen inte att kriget mot rövarna och Skalliban är förbi.”

“Erkänn, Astrid. Du kan inte acceptera att din stora förälskelse får allt beröm medan du står här och är gift med mej!”

“Va? Påstår du att jag fortfarande är kär i honom?”

“Varför annars ägna större delen av din vakna tid att tänka på honom? Asså fattar du inte? Du ligger vaken och är förbannad på nätterna, men vill inte ha sex. Om du vill ha Lamotte framför mig, fine! Men du bör i alla fall vara ärlig med det.”

Astrids ögon blev illröda av ilska. I vredesmod gav hon Ahmed en rejäl örfil. “Hur vågar du ifrågasätta din frus lojalitet?” skrek hon och gick iväg.

“Astrid, för fan! Vänta! Jag menade inte så… vänta!” skrek han och följde efter sin fru. Han försökte tröstande ta henne på axeln men då vände hon sig om och slog handen ifrån sig.

“Nej, Ahmed! Det är över nu! Tala aldrig mer till mej igen!” skrek Astrid och marscherade iväg gråtande.

Kungen satt lutad i sängen och såg på nyheterna på kanal 4 på den magiska spegeln. En reporter stod framför en fin bakgrund och sa:

“God kväll, och välkomna till Sagonytt!” sa han i mikrofonen. “Den tidigare bespottade demagogen Jonatan Laknotte har blivit adlad och dubbad till riddare. Detta efter att han men bara sina egna händer dödat Skalliban, hans drake och hela hans armé, helt ensam. Vår reporter Alice Vadheden träffade honom igår utanför konungens slott.

“Jag står här på slottsgården med den nye hjälten som alla pratar om. Jonatan Laknotte.” sa Alice. “Säg mej, Laknotte. Hade du en aning om att rövarna tänkte inta staden?”

“Om jag ska va ärlig, Alice. Jag hade inte en jävla aning. Jag bara råkade stå på torget när portarna slogs upp. Och då fick jag någon konstig adrenalinkick och bara hack n slashade, du vet. Jag var inte Jonatan… jag var något annat… kanske Guds vasall på jorden.

“Menar du att herren är inblandat i den här händelsen?”

“Det vet nog bara herren själv. Men det skulle inte förvåna mej. Gud ser allt… Och om jag nu är hans vasall på jorden, så tackar jag och tar emot.”

Efteråt visades en reklamfilm.

“Är du trött på samma gamla flingor hela tiden, varenda dag?” sa berättaren medan ett barn satt vid bordet och grät. “Är du trött på samma gamla tråkiga actionfigurer och leksaker? Då har du kommit rätt!” En tecknad figur med som liknade en frukostflinga med ansikte, gick fram till pojken och förvandlade flingpaketet till ett helt annat märke. “Nya Jonatan Laknottes frukostflingor har en helt fantastisk smak, och har lanserats av Jonatan själv! Dom är doppade i krispig choklad och är dessutom nyttiga för dig!”

“Vem vad har Laknotte med flingorna att göra? Frågade pojken till den tecknade frukostflingan.

“Åh, det är enkelt! Ett av hundra paket innehåller Jonatan Laknotte eller hans andra åtta riddare i form av splais nya stencoola actionfigurer. Ta en titt och se vad du hittar i det här paketet?”

Pojken rotade i paketet och drog upp en Jonatan Laknotte-leksak i finaste rustning.

“Wow coolt!” sa pojken! “Jag ska genast bara äta dom här flingorna varje dag!

Sedan kom Jonatan själv fram i egen hög person.

“Och inte jog med det, grabben!” sa Laknotte och pojken blev helt till sig och kramade honom.

“Jonatan Laknotte!” ropade han! “Är det du?”

“Alldeles riktigt! Det är jag och jag vill att just du ska köpa dom Jonatan Crusty Action Frosties!” sa han och pekade mot kameran. Sedan visades Jonatan Laknotte-leksaken roterande framför en orange bakgrund medan Jonatans speakerröst sa:

“Jonatan Crusty Action Frosties! Varje barns favorit! Och i botten på paketet finns det alltid någon spännande figur utav Jonatan Laknotte eller hans åtta kumpaner! Vilken figur har du i din paket?”

Jonatan-figuren trillade ner i flingpaketet och den där tecknade flingan hoppade in i paketet och förvandlades till paketets logotyp.

“Taa chansen! Köp så många paket du kan och se om du är en av hundra som får Jonatan Laknotte actionfigur!”

Efter reklamen syntes en extremt liten text som knappt gick att läsa, medan en allvarlig speakerröst läste upp den jättesnabbt så det nästan var omöjligt att höra.

“Crusty Action Frosties Company sponsras av Jonatan Laknotte och tar inget ansvar för vad han använder sin vinst till. Vi tar heller inget ansvar för eventuella skador som kan uppstå vid användning av leksaksfigurerna. Åldersgränsen är fem år.”

“Vilken jävla nolla!” skrek Astrid hemma hos sig, tog fjärrkontrollen och stängde av sin spegel. Sedan la hon sig för att försöka sova, helt ensam.

A Dream Coming True

WP2Social Auto Publish Powered By : XYZScripts.com
Advertisements
%d bloggers like this: