Alla inlägg av Love Eliasson

Jag heter Love Eliasson och är en 23-årig arbetare från det lilla samhället Tyringe i Norra Skåne. Jag växte upp i den lilla byn Matteröd, varifrån jag flyttade när jag skulle fylla nio. Jag föddes 1995 på BB i Malmö och bodde mina första månader där med mina föräldrar. När jag var tre år separerade mina föräldrar och min far flyttade tillbaka till Malmö. Jag bor hos honom varannan helg, fast numera bor han i Ystad sedan tretton år tillbaka. Så jag har två familjer som jag älskar och skiftar mellan. Under min och mammas första tid ensamma i Matteröd var det ganska tufft. Mamma jobbade natt inom vården och vi var väl i princip att betrakta som fattiga, eller åtminstone på gränsen. Sedan dess har mamma bildat familj och pappa har bildat familj. Vi har det bra nu, och min bonuspappa är lika mycket far till mig som min biologiska pappa. Vi har det ganska bra, men vägen hit har varit tuff. Jag har stammat sedan jag var sex år, är diagnosticerad med Tourettes, ADHD, Aspergers och på senare tid även Bipolär Sjukdom. Så gott som hela grundskolan var jobbig, med aggressioner, utbrott och andra problem med lärare som inte gjorde sitt jobb, framförallt i högstadiet. Gymnasieåren var min stora höjdpunkt. Jag var begåvad i historia, bild, samhälle, religion, svenska, och hade bra betyg i alla ämnen utom matte, där jag precis kom upp i ett D. Mitt brinnande intresse för samhällsfrågor, historiska epoker och politik slutade med Bergendahls utvecklingsstipendium 2015. Mitt liv nådde sin höjdpunkt. Hittills… I tre år har jag arbetat på olika ställen, först inom trädgård och stensättning, därefter inom fastighet, städ och industri på Samhall och Haki AB. Nu på hösten har jag flyttat till internat och börjat studera Samhällsvetenskap och Lärarassistent på Östra Grevie Folkhögskola och påbörjat mitt nya liv där jag äntligen kan få arbeta med det jag brinner för! På min fritid har jag tecknat och målat sedan jag var liten. Jag är så gott som självlärd, men är sällan nöjd med resultaten på grund av mina höga förväntningar på mig själv. Jag är realist, gillar episk och fiktiv konst, ofta med fokus på Fantasy, sagor, karikatyrer, krig, slagfält, vikingar, historia och kurder. Min stora dröm är att bli en stor fantasyförfattare. Jag befinner mig sedan ett par år tillbaka i en existentiell kris där jag hämtar inspiration och inte riktigt vet hur mina romaner och berättelser ska utvecklas, vilken riktning de ska ta. Under se senaste åren har jag även börjat göra virtuell musik inom Heavy Metal, Power Metal och Hårdrock, där jag skriver text, komponerar, mixar och även sjunger in sången. För tre år sedan förstod jag ingenting om harmoni och skalor och jag sjöng som en kratta. Men idag är utvecklingen fantastisk. Bäst av allt hade ju varit om jag hade kunnat spela elgitarr och skaffat ett band, men andra intressen har tyvärr fått prioriteras före. Det här är jag, mitt liv, min konst, det här är Love Eliasson. Hoppas mina inlägg kommer vara givande i gruppen! Jag uppskattar också konstruktiv kritik, både bra och dålig, när jag lagt upp mina alster. Jag hoppas ni trivs på min blogg. Med vänliga hälsningar Love Eliasson

Om Mormor Och Morfar

Min mormor och morfar har alltid betytt mycket för mig. Ända sedan jag var liten har jag avgudat dem. Morfar brukade busa med mig och skrämmas och vi jagade runt varandra i deras hus. När han fångade mig så grep han tag i mig och kittlade mig.

Roligast av allt var ju när han gjorde myrorna på min rygg. Det var jag själv som bad honom att göra det. Jag drog upp tröjan och morfar prickade med naglarna tills där blev röda märken, sedan visade jag stolt upp märkena för min mamma. Summa summarum hade vi roligt när jag var liten och vi retades och kivades jämt med varandra. Morfar brukade även berätta lite spökhistorier för mig. De handlade oftast om att jag var ute och gick och stötte på något troll. Den här historian förekom i lite olika varianter.

Mormor är världens godaste och snällaste människa. Hon är fantastisk på att laga mat och baka och sätter alltid alla andra före sig själv.

Tyvärr har hon börjat bli dement, vilket vi fick reda på för ett par månader sedan. Det går fortare än man tror. Så jag måste ta vara på varje ögonblick med dem.

Annonser

Myter och fakta kring invandring och integration

Jag kommer här att gå igenom ett antal vanliga myter om invandring och dess effekter på samhället som är vanligt förekommande i samhället.

  1. Illegala invandrare får 30 000 i bidrag. Denna siffra förekommer ofta i alternativ media. Men den är helt fel. Om man lägger ihop alla bidrag som en nyanländ har rätt till går siffran upp i högst 22 000. Men inte ens den siffran stämmer, eftersom många av dessa bidrag inte får förekomma samtidigt. Om man väger in det så får en nyanländ ungefär samma summa som en svensk student, alltså runt 7000 till 9000 efter skatt.
  2. Skolor vågar inte fira Lucia med pepparkaksgubbar med rädsla för att bli kallade rasister. Den här historien har florerat i många år. Historien bakom har inte alls med rasism att göra. Bara det absurda påståendet att bruna pepparkaksgubbar skulle uppfattas som rasistiskt, är nästan för roligt för att vara sant. Hela historien tog sin början i en skola, vars rektor min styvmamma känner. En elev ville vara utklädd till pepparkaksgubbe på luciatåget, men det fick hen inte, eftersom skolan aldrig haft det tidigare. Sedan sprang den här eleven hem till sin mor. Modern blev förtvivlad och lyckades få det till att det skulle ha med rasism att göra. Så hon ringde pressen, som i sin tur förstorade upp hela nyheten till en skandal om att pepparkaksgubbar är rasistiska.
  3. Invandrare ställer krav på särbehandling och känner sig kränkta av svensk kultur. Det finns naturligtvis personer inom alla kategorier som vägrar anpassa sig. Historien om att en skola förbjöd nationsflaggor på grund av rädslan att bli kallade rasister på studenten cirkulerar. Det är mycket riktigt att där fanns en skola som förbjöd nationsflaggor på studenten, inklusive den svenska. Skolledningen motiverade det här med att nationsflaggor kan skapa motsättningar mellan olika grupper på skolan. Men det var fortfarande inte invandrarna som drivit på detta. Det var rektorn själv. Detsamma gäller avslutning i kyrkan. Invandrare brukar inte ha problem med det. Däremot har många skolor gjort det. Enligt skollagen är det tillåtet med avslutning i kyrkan, så länge prästen inte välsignar eller ber inför eleverna. Det strider mot skolans neutralitet i religionsfrågor. Oftast ställs avslutning i kyrkan in på grund av ekonomiska orsaker.
  4. Brottsligheten bara ökar i Sverige i samband med invandringen. Detta är en myt som etablerats långt utanför nationalistiska och sverigedemokratiska kretsar. Faktum är att brottsligheten på sikt har minskat kraftigt sedan 1990-talet. Det har däremot skett en liten ökning de senaste två åren, allt går ju i vågor.
  5. Man får inte längre fira nationaldagen och sjunga nationalsången i skolan. Det är inte så konstigt eftersom nationaldagen är helgdag sedan 2005. Ingen befinner sig på skolan då.
  6. Man får inte diskutera invandring utan att bli kallad rasist. Detta är ett påstående som stämde mer överens med samtalsklimatet för tio år sedan, men det är knappast aktuellt längre. Majoriteten av alla debattartiklar i Sveriges media de senaste åren har haft en negativ vinkling av invandring, enligt en stor sammanställning.

Dela och sprid så mycket ni kan.

Map Trouble finally solved

As you might know, I’ve spent several hours creating new maps to make the world map look better than my favourite from 2014, which you can see here.

I’ve tried and I tried, just because I don’t want that Eridan should be an ireland anymore. But after all the offert I put to make the best map ever, the one from 2014 is still the greatest map I’ve ever made.

As you can see, the map from 2014 still is the best. So I got an idea. I would change the ireland of Eridain in the computor and move it into the continent. And I succeded. Now Eridain is not an ireland anymore, but the map is still the best ever. Take a look at the result here.

Some fast scetches

I am rarely satisfied with my paintings and drawings nowadays. That might be because a lot of them are rushed. There is something that makes me careless when I am supposed to make a collection of illustration. Anyway, here’s some intentionally careless images I’ve made. What do you think?

Vad som händer just nu…

Jag vet att jag inte har varit aktiv på bloggen på ett tag. Jag har dels hållit på med att översätta menyerna och anvisningarna till engelska på bloggen. Jag är nästan färdig. Det är bara aviseringarna som ska översättas också. För övrigt har jag påbörjat en roman, som inte har att göra med den jag precis skrivit klart och skickat in. Den här romanen ska ha lite mer kött på benen och kommer att ta mycket längre tid att skriva.

Hösttröttheten gnager mig. Jag har varit så trött i en hel vecka att jag nästan inte orkat skriva något. Förhoppningsvis blir det bättre nu med rutinerna i alla fall. Nytt teckningsmaterial är inköpt och arbetssökningen fortsätter som vanligt, med gaska dåliga resultat. Jag får hoppas att jag lyckas klämma ett jobb nu under hösten.

Utöver det har jag gjort några karikatyrer på viktiga förebilder i mitt liv. Galleriet kommer här under. Kan ni se vilka det är? 🙂

Några Tankar Om Religion

Det finns förmodligen ingenting som jag är så kluven till som religion. Religion har funnits i tusentals år i praktiskt taget alla civilisationer någonsin. De flesta människor på jorden är religiösa på något sätt. Jag är själv ateist och tycker att religion är onödigt, men jag respekterar alla religioner så länge det inte blir extremism av olika slag.

Jag respekterar religiösa byggnader, oavsett om det är en kyrka, en moské eller en synagoga. Man ska inte svära i dessa heliga byggnader, eller säga ”hail satan” för att imponera på sina tonårsvänner. Jag blir upprörd över människor som konfirmerar sig utan att vara det minsta religiösa. På ett sätt är det ganska respektlöst. Många förstår nog inte att när man konfirmerar sig så svär man en ed till Gud om att man är troende. Att enbart konfirmera sig för att gå på läger, få presenter eller vad det nu kan vara, det tycker jag är respektlöst mot kyrkan.

Det finns nog inte mycket som orsakat så mycket lidande som religion. I alla tider har religion använts för att hålla människor i schack och inte ifrågasätta makten. Och detta görs fortfarande. Jag retar mig på det faktum att religion inte sällan betraktas som en sorts frikort till att inte bli kritiserad eller inte behöva rätta sig efter alla andra. Ibland verkar det som att Hitler och nazisterna borde ha startat en kyrka istället för ett parti. Om nazismen hade varit en religion hade den inte kunnat kritiseras på samma sätt. Det är förstås en överdrift, men religion är inte en ursäkt för att du ska kunna bete dig hur som helst. Att du får äta annan mat är en sak, men att inte låta sina barn delta på sexualundervisning eller liknande, är fel oavsett vilken religiös uppfattning man har.

Det finns ett problem särskilt med islam och det är hur otroligt tabu det är att kritisera eller skämta om den religionen. Det går inte att skoja om islam eller ens kritisera det, på samma sätt som vi länge gjort om judendom och i synnerhet kristendom. Jag tror det här beror dels på muslimerna själva, och att många av dem har problem med självdistansen, men framför allt beror det nog på etablissemanget och politiker över lag. De är så otroligt rädda för att stöta sig med just muslimer. Kan ni tänka er Monty Pythons film ”Life of Brian”? Tänk om den hade handlat om Muhammed istället. Det hade aldrig funkat. Regissören hade blivit terrorhotad och tvingats leva med livvakter dagarna i ända.

Islam utmärker sig också för sin fanatism jämfört med kristendom och judendom. Majoriteten av världens muslimer är extrema. Det är den bittra verkligheten. I de flesta muslimska länder förespråkar majoriteten Sharia-lagar. I Afghanistan är det till och med 93 procent stöd för Sharia-lagar. I Palestina är det mer accepterat att sympatisera med den antisemitiska terrororganisationen Hamas, än att vara homosexuell.

Turkiet är ett land som betraktas som sekulärt, men över 60 procent av befolkningen har stort förtroende för Erdogan, en fascistisk diktator som bombar kurdiska byar i och utanför Turkiet. Det finns en otrolig rädsla bland politiker och andra att kritisera just islam för det här. Så snälla, kan vi släppa den här myten om att det rör sig om en liten minoritet extremister? Det är snarare de sekulära muslimerna som är minoriteten. Och de har det inte lätt.

Kristendomen är kanske den religion som dödat flest människor i historien. Det är utan tvekan den religion som orsakat mest lidande och ödeläggelse och krig. Och när högerkristna politiker skyller på muslimer och anklagar dem för fanatism, blir det ganska underhållande. Många av de värsta konservativa i USA är ju långt mycket mer extrema än de flesta muslimer. Nyligen var där en person i USA, högerkristen, som uppmuntrade till våldtäkt. Han ansåg att våldtäkt var ett sätt att skydda den vita rasen eller något sånt idiotiskt. I Alabama har den kristna fundamentalismen nått nya nivåer av äcklighet. Där har lobbyn lyckats få igenom ett totalt abortförbud i syfte att förstöra livet för kvinnor. På några sidor i delstaten instrueras män om hur de kommer undan med våldtäkt. I Alabama kan en våldtäktsman stämma sitt offer, om hon gjort abort. Det är så vidrigt så man får lust att stoppa ner två fingrar i halsen och kräkas.

Judendomen är den äldsta religionen av de tre jag nämnt här. Även om det finns gott om fundamentalister där också, så är de förhoppningsvis i minoritet precis som inom kristendomen. Mot judendomen har jag egentligen inga invändningar som jag inte hade mot kristendomen. Det skulle i så fall vara Israel-Palestina konflikten, där jag anser att båda sidor har en skuld. Det är inte så enkelt så man kan säga att Israel är onda och Palestina är goda. Långt ifrån. Men Israel har i alla fall jämställdhet och är framåt i utvecklingen när det kommer till HBTQ-frågor. De har en hyfsat fungerande demokrati med vissa brister. Sedan att de beter sig som svin mot palestinierna, det är ju förstås en annan sak. Men jag kan inte direkt påstå att palestinierna är mycket bättre heller.

Sedan jag blev god vän med en judinna har min syn på Israel-Palestina-konflikten förändrats kraftigt. Jag är fortfarande för en tvåstatslösning, men har mer och mer börjat nyansera min bild av konflikten därnere.

Tre bokomslag

Jag började så smått med lite olika alternativa bokomslag som jag kan tänka mig passar till min bok ”Fredlös”. Välj det ni tycker är bäst. Kom gärna med konstruktiv kritik om eventuella förbättringar. Tack på förhand. 🙂

I’ve slowly started to work with some different book covers for my novel ”Fredlös”. Choose the one you like most. Don’t hesitate to come with constructive criticism about potential improvements. Thank you all. 🙂