Lucka Tolv

Jimmie Åkesson vaknade återigen av ett slag i huvudet. Där stod Palme och blängde åt honom.

“Måste du slå mej i huvudet hela tiden?” sa Jimmie.

“Nej, förvisso…”

“Sluta med det, då!”

“Kom med nu, Jimmie, så ska du få se var din före detta flickvän Zara befinner sig idag!” sa Olof.

Han tog med Jimmie på ännu en liten tur, långt ner söderut – till det krigshärjade Syrien.

“Vänta, vad gör Zara här.” sa Jimmie.

“Hon är utvisad sen 2023 tack vare din politik.” sa Olof.

Jimmie började bli orolig.

“Bara hon nu lever!” sa han ängsligt för sig själv.

De kom mitt ut i den heta öknen och där långt borta såg Jimmie hur Zaras kropp låg sargad och livlös på marken.

“Nej!” skrek han och sprang fram till hennes lik. Han grep hennes huvud och höll henne tätt intill sig.

“Förlåt, Zara! Förlåt!”

När Palme kom blev han arg inombords.

“Jag ska döda den som gjorde det här.”

“Att döda någon ger inte Zara tillbaka, unge Jimmie.” sa Olof och lade tröstande handen på hans axel. Men Åkesson blev ilsken och slängde undan Palmes hand.

“Vad fan vill du att jag ska göra då?”

“Det enda du kan göra är att bli en ny människa! Och gottgöra allt du har gjort under alla dessa år. Först då kommer du förstå.” sa Palme medan en stor sandstorm blåste bort honom.

Jimmie vaknade helt kallsvettig. Det hade då blivit den trettonde december.

Advertisements

Comment

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.