Om Julens Ursprung

Julen betraktas som något självklart i Sverige och hela västvärlden, eller den kristna världen, rättare sagt. Och varje år är det samma visa. Rykten och propaganda sprids i de svenska hemmen om försök till att ta bort viktiga delar av julen, alltifrån Lucia-tåg till den kolsvarta dockan med stora läppar i Kalle Anka. Julen blir inte alls densamma utan stereotyper, menar man. Det har länge förekommit rykten om att det finns en agenda mot julen, antingen för att inte kränka invandrare och muslimer, även om dessa motiven sällan har stämt överens med verkligheten. Men varför firar vi jul? Hur länge har vi gjort det? Och var kommer julen ifrån?

Det kristna julfirandet tros härstamma från den romerska högtiden Saturnusfesten som hölls till guden Saturnus ära. När de kristna försökte sprida sin lära i Romarriket. Under denna högtid lät man ge varandra presenter inom familjen. Slavar och herrar bytte roller dessutom i en sorts maskerad. De kristna blev de ofta skoningslöst förföljda av kejsarna. Först när kejsare Konstantin lät döpa sig och överlåta sig åt kristendomen, upphörde pogromerna mot kristna. De kristna var dock fortfarande tvungna att ändra sin strategi för att deras lära skulle få fäste. Ett sätt var att låta folk fortsätta ha sina fester och traditioner. Romarna skulle få fortsätta fira Saturnus – men det skulle handla om Jesus födelse istället.

Romarna firade även Vintersolståndet den 25 december, men det finns inga säkra belägg för att detta är ursprunget till den kristna julen. Festen kallades Dies Natalis Solis Invicti (Den obesegrade solen). Troligtvis slogs dessa två hedniska högtider ihop och blev så småningom Christmas – den kristna högtid som skulle minneshålla Jesu födelse.

När kristendomen senare spreds norrut, tog Christmas lite olika former och blandades ofta med de gamla religionernas traditioner. Detta var de kristnas tillvägagångssätt för att kristendomen skulle bli populär. Hedningarna skulle få ha kvar sina fester, högtider och traditioner men det skulle handla om Jesus födelse istället.

Christmas heter som vi alla vet Jul på de fornnordiska språken, men ordet Jul hade ursprungligen inget med kristendomen att göra. Under järnåldern och vikingatiden i Sverige, firade de asatroende nordmännen denna högtid under vintersolståndet. Man träffades hemma med släkt och vänner och drack Yul. Mjöden var mycket stark och man åt som galningar av god mat för att fira vintersolståndet. Under den fornnordiska julen blotade man också föremål, djur och människor till gudarna Thor, Oden och Frej. När de kristna missionärerna kom och försökte införliva Christmas hos nordmännen, insåg de att nordmännen endast skulle acceptera det om de fick behålla sina fester och traditioner. Vi fick även ha kvar namnet jul från den tiden.

Julgranen är ett relativt modernt påfund som började i Tyskland på 1800-talet. Ursprungligen var det bara en stor gran man tog inomhus utan några överflödiga dekorationer. Men tiden blev granen mer och mer täckt av ljus och kulor och andra dekorationer. Men det skulle dröja en bra bit in på 1900-talet innan julgranen blev en självklarhet i nordamerikanska och europeiska hem.

Jultomten är en salig blandning av olika traditioner från Europas alla hörn. Hans engelska namn Satna Claus härstammar från helgonet Sankt Nikolaus – ett helgon från Anatolien i Romarriket. Biskopen St Nikolaus ska enligt legenden ha varit en mycket givmild och generös person som gav bort hela sitt arv till de fattiga. Under en period kastade han in guldmynt genom fönstret till tre döttrar till en skuldsatt man. Den förmögenheten räckte för att dessa döttrar skulle slippa behöva prostituera sig. Den här legenden ska ha gett inspiration till den moderna jultomten.

I forntidens Skandinavien var hustomtarna ständigt närvarande väsen som vuxna människor trodde på ända in på 1800-talet. Alla människor har väl någon gång varit med om att ha blivit av med saker fast man vet exakt var man lade dem sist och fast man letat överallt är de fortfarande helt försvunna. Nordmännen förklarade detta vardagsproblem med att det fanns en hustomte som tog föremål ibland. Hustomtarna var inte bara till besvär. De skötte ladorna och djuren och hushållet på nätterna hela året om. De avbildades som små, grå skäggiga gubbar med luva på huvudet.

För att tomtarna skulle sluta stjäla saker bestämde sig nordmännen för att ställa upp en skål julgröt på vinden åt tomtarna, som tack för att de höll i ordning i huset. Om gröten försvunnit nästa morgon, då kunde man vara ganska säker på att hustomten varit där och tagit den.

I slutet av 1800-talet började jultomten bli en alltmer återkommande tradition. En farbror inspirerad av både St Nikolaus och den fornnordiske hustomten. En snäll farbror som kom hem till familjerna under julen och lämnade paket som barnen önskade sig. Men den tjocke glade jultomten som säger “hohoho” och som har stort vitt skägg och röda kläder är inte mycket äldre än vad han ser ut att vara. Han härstammar från amerikanska coca-cola-kampanjer under mellankrigstiden och har sedan dess varit en självklar del av den kristna eller västerländska familjens julfirande.

Comment

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.