Om Mormor Och Morfar

Min mormor och morfar har alltid betytt mycket för mig. Ända sedan jag var liten har jag avgudat dem. Morfar brukade busa med mig och skrämmas och vi jagade runt varandra i deras hus. När han fångade mig så grep han tag i mig och kittlade mig.

Roligast av allt var ju när han gjorde myrorna på min rygg. Det var jag själv som bad honom att göra det. Jag drog upp tröjan och morfar prickade med naglarna tills där blev röda märken, sedan visade jag stolt upp märkena för min mamma. Summa summarum hade vi roligt när jag var liten och vi retades och kivades jämt med varandra. Morfar brukade även berätta lite spökhistorier för mig. De handlade oftast om att jag var ute och gick och stötte på något troll. Den här historian förekom i lite olika varianter.

Mormor är världens godaste och snällaste människa. Hon är fantastisk på att laga mat och baka och sätter alltid alla andra före sig själv.

Tyvärr har hon börjat bli dement, vilket vi fick reda på för ett par månader sedan. Det går fortare än man tror. Så jag måste ta vara på varje ögonblick med dem.

Annonser

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.